Idag gjorde jag och Josefina en av dom vanlöiga räderna på stan. Vi strosade runt, fikade och kollade igenom dom vanliga affärerna. Bland annat var vi inne i en fantastisk barnklädersaffär fullt med barnkläder med "lilla spöket Laban" som motiv. Där fanns också "Tummen" och "Lilla Anna", det hela var en smärre nostalgitripp. När jag sedan berättade för min mamma i telefon att jag hade hittat en fin, svart sparkdräkt med spöket Laban som motiv reagerade hon genast på färgen. När jag sedan berättade vilka färger vi föredrog på barnkläder lät det inte som om hon riktigt förstod. Jag tror att om man ska försöka uppfortra ett barn till en någorlunda jämlik och stark person utan allt för starka fördomar om sitt eget kön så måste man börja tidigt och försöka vara konsekvent. Visst vill pojken ha bilar så ska han få det och om flickan vill ha rosa tyll och diadem så ska hon få det också (självklart gäller även det omvända). Men det betyder ju inte att vi ska börja med att prägla ungen redan innan h*n kan göra några självständiga val.
Hursomhelst så är det inte lätt att hitta några kläder som är genusneutrala, affärerna frossar i babyrosa och babyblått. Var finns dom riktiga färgerna, barn behöver ju kontraster för att utveckla sin syn. Jag vill att knyttet ska ha fina gröna, bruna, orange, svarta, vita och röda kläder. Så till alla er som tänker köpa kläder till Knyttet, välj fina kläder men försök att variera er och inte hänfalla för allt det urblekta och könsnormativa som finns i klädaffärerna idag. Detta skriver jag inte för att avskrämma dom som vill handla saker till Knyttet utan mest för att förklara min och Josefinas ståndpunkt. 
No comments:
Post a Comment