Magen bara växer och växer, ja inte min egen (just nu), men Josefina börjar bli ordentligt rund om magen. Där inne ligger Knyttet och sover. Ibland vaknar h*n och trampar runt lite. Jag har faktiskt till slut kännt dom små sparkarna, det är helt fantastiskt... jäkligt konstigt är det också. Tänk er att det ligger en liten person inne i Josefina. Det är väldigt svårt att hålla sig borta från magen, man vill hela tiden klappa på den och prata med den, Knyttet kan faktiskt höra nu.
- HALLÅ, DET ÄR PAPPA, det är bäst att ta i så att det hörs över alla tarmrörelser och genom hud andra organ. Jag har inte fått något svar, hoppas jag inte skrämmer den. Jag sjunger och berättar sagor också, enda problemet är att Josefina skrattar så mycket då att jag är rädd att Knyttet inte hör allt. Men det h*n missat får jag repitera när h*n kommer ut.- Pappa Niklas
No comments:
Post a Comment