Kaklat och klart

Det är kul att fixa själv men samtidigt så ser man alla fel man gör. Alla små skavanker är man själv skyldig till och det är inte så roligt. Men när man tar ett steg bakåt och tittar på det man gjort så blir det jäkligt fint.

Gör det själv

Jag bor i ett fint 60-talshus, en före detta sommarstuga med min fru och son. Vi flyttade in för fyra år sedan och har från första dagen småfixat med allt möjligt för att få det som vi vill ha det här i huset. Just nu jobbar vi med det största projektet hittills, köket. Det är en enorm tillfredställelse att riva ned det gamla och ersätta med nytt. Golvet är nytt, taket är nytt och hela köket är nytt och anpassat för oss. Borta är det nikotingula taket, borta är dom nötta gamla plastmattorna och borta är det trånga svårarbetade köket.

Det bästa med att renovera själv är att man hela tiden får vara kreativ och komma på lösningar. Vår största utmaning är att vi är ganska trångbodda och vi får hela tiden fundera på hur vi ska lösa förvaring av alla våra fina och nödvändiga prylar. Så när vi var nu var i rivartagen så plockade vi bort en bit vägg som dolde ett litet utrymme bakom spisen. Vår idé var att göra hyllor här för förvaring och det blev helt fantastiskt bra, nu kan vi äntligen stoppa undan vantar, stövlar och bilnycklar på ett bra ställe.

Bakom varje kulle finns en sol

Nu känns det som fimbulvintern har varit här länge nog. Jag längtar så enormt efter vår och sol och gräs och dofter. Tänk njutningen att kunna sitta ute på trappan med Josefina och se Vidar leka. Fatta va underbart att kunna gå omkring som man vill på tomten och inte bara längs den framskottade gången. Minnet av detta och minnet av skogspromenader, tussilago, fågelsång känns evigt fjärran som ekot av en dröm. 

Men djupt där under det metertjocka snötäcket finns det gräs och bara några månader bort kommer solen och våren åter med knoppar och värme. I natt ska jag drömma om våren.

("Bakom varje kulle finns en sol" är hämtad från visdom.nu)

-25°

TJUGOFEM MINUS!! Mina föräldrar försökte ge sig av efter nyårsbesöket men deras bil var som död i kylan. Efter lite hjälp från köldtåliga Toyotan så gick det dock att kicka igång Saaben.

Vi eldar för fullt men när det är under femton minus så är det endå lite kallt här hemma mend et får man väl räkna med när man bor i norrland.

Sammantaget så kan jag säga att det har varit en mycket trevlig jul och nyår och jag ser fram emot ett nytt år. Höjdpunkten förra året var resan till Varberg som var helt sagolikt lyckad. Trevligt umgänge med släkten under sommarens varmaste vecka. En av sakerna 2009 som jag ser fram emot är resan till London. Josefina fyller 40 så en resa med familjen till London är hon värd. Det ska bli spännande att ta med Vidar på en lite längre resa med tåg, flyg och hotell.

Adventsmysigt

Nu har vi städat så smått hela dagen och nu börjar adventsmyset lägra sig. Tomtar, ljusslingor, och julstjärnan är spridda i huset. Mysigt mysigt. Ikväll blir det film och godis i nystädat rum med knastrande brasa. Mysigt mysigt.

Det här blir nog ett bra år

Jobbet har nya utmaningar och samma gamla trevliga kollegor (även nya sådana). Vidar har börjat på ny förskola och allt detta känns bra. Jag ser fram emot ytterligare ett år i Västernorrland med Josefina, hus, jobb och barn.
Nu ska jag bara skriva ihop det här terminens kurser, planera samarbeten och strukturera upp saker på min arbetsplats. Vi (gänget på loftet) har också börjat fundera över skaker som ligger ännu längre fram i tiden... spännande saker. Men säkerligen mer om det senare... här ska det sovas, fem kvart i timmen.

Jag har det så jäkla bra

Sitter på altanen med iste och surfar lungt i värmen medans min underbara son ligger och sover i sin vagn i skuggan. Man kan sitta här i lugn och ro och filosofera över vad man ska göra när han vaknar, bada, gå promenad i skogen eller åka till någon lekpark kanske. Någonstans i bakhuvudet tickar idéer och tankar om kurserna som jag ska hålla denna terminen. Men jag är inte stressad över jobbet, det ska bli riktigt kul att sätta igång igen.
... nu rör han på sig, bäst att publicera det här inlägget och dricka upp.

Ingen galen näktergal

Jävla skit, här går man och tror att man har en näktergal i trädgården. Men den finns tydligen inte norr om mälardalen så då är det nog en vanlig koltrast. Men det gör inget, sjunger vackert gör den iallafalleralla.
Rådjur, Ekorre, Domherre, Talgoxe, Blåmes, Gröngöling, Större hackspett, Nötskrika, Orre (eller kanske Tjäder), Gråsparv, Koltrast, Tamkatt, Skata, Kråka, Korp är djuren som vi sett på tomten än så länge... men vi väntar fortfarande på Björnen.

På verandan

Sakta men säkert börjar vintern dra sig tillbka men vårt hus ligger i skuggan av storskogen och i en dalgång nära den kalla älven så än är det vinter kvar säger mor. Men det är varmt nog att sitta utan jacka med datorn på verandan och lyssna på fåglarna, vidars små snarkningar och suset från vägen långt, långt borta.
Nu har vi börjat planera mer för årets påskfest. Det lutar åt följande gäster: Samuel, Matilda, Carl, Thomas, Lillan och Jonte. Temat i år är Hawaii och jag har börjat jaga en hawaiiskjorta... utan framgång än dock. Att dricka i år borde bli någon form av fruktdrinkar, får se om internet kan spotta ur sig några smaskiga recept.... jag återkommer om detta.

Boll, Bil, Karta, Katt och Tack

Söndagskväll, på spiselkransen står ett nybakat pepparkakshus a la Josefina (fast i år fuskade hon lite). Brasan sprakar och Vidar sover. Hoppas han sover gott och länge inatt, igårnatt var det ett litet helvete, jag var uppe fem sex gånger och sedan ville han promt gå upp vid halv sex, huva luva... lite för tidigt.
Nu kan han snacka en hel del, han kan säga Boll, Bil, Karta, Katt och Tack. Tack var ju faktiskt hans första ord, väluppfostrad kille ;-) Snart kan man föra små samtal med honom, berätta sagor och leka riktiga lekar. Visst kan man leka massor kul redan nu och det blir bara roligare och roligare. Det roligaste är att se hur han tittar och tänker, till exempel när vi bar in granen. Man kunde nästan höra honoim tänka "Varför plockar dom in skogen hit nu? Men va kul, jag gillar barr."

Lucia

Fan det är Lucia idag och inte en droppe snö så långt ögat kan nå. Julstämoningen har uteblivit totalt, känns jäkligt jobbigt. Men vi får väl kräma på med pynt hemma nu så kanske mysfaktorn stiger. Vi ska få en gran av mäklarfirman som vi köpte huset igenom, kul grej. Få se vad Vidar tycker om ett träd innomhus.



/Nu får jag snart åka hem, shit vilken lång dag.

Nallarna invaderar

Min brors fästmö är hemskt förtjust i nallar, det är varken jag eller Josefina. Vi har nu märkt att dessa små sockersöta små djur har börjat dyka upp på mer än en plats på vår gemensamma sommarstuga. Först kom det en kylskåpsmagnet i form av en björn i stickad tröja (man kan undra om den verkligen fryser med all den pälsen även om den nu sitter på kylskåpet). Josefina och jag funderade på hur man skulle göra och hur man skulle ta upp det här med dekorationer på Annemo, vi fasade att hon skulle ta illa upp och känna det som ett påhopp om vi sa det på fel sätt. Men efter vårt lilla samtal om hur stugan bör inredas så kom vi överens om att någon enskild nalle i något av smårummen inte var för mycket och att dom inte alls passade i vardagsrummet. Det känns bra nu, jag tror vi kommer att komma bra överens i framtida förhandlingar om inredning.

- Niklas Björnbane

Vägmöte

Nu är jag hemkommen från sommarstugan, känns konstigt att komma hem till ett hem som man snart ska flytta ifrån. Helgen var mycket behaglig och full med sol, god mat och familjen. Som strössel på laxen var det möte för vår lilla vägförening denna helg. Dom aktiva sommarstugeägarna samlades i Grimstorps skola för att hålla årsmöte, det vill säga, dom aktiva och så jag och Josefina som mest var där för smörgåstårtan.

Vi fick utstå en del blickar eftersom vi inte känner särskilt många och att vi tidigare aldrig varit på ett årsmöte men utöver det så gick det hela smärtfritt. Det var rätt kul att se vad det är för folk som bor längs vägen. Jag är ju inte av den typen som stannar och pratar med folk. Jag trivs med att bo i änden på vägen utan en massa grannar som vill ha kaffe och samtal om vädret. Nu vet dom hur vi ser ut och det kanske slutar med att vi måste stanna och snacka med dom när vi promenerar förbi. Jaja, det överlever vi nog.

- Niklas Enstöring

Annemo

Snart bär det iväg till Annemo för helgen. Denna lilla gula sommarstuga på det småländska höglandet är min fasta punkt i tillvaron. Där har jag varit varje sommar, så länge jag kan minnas.

Det är som om naturen, huset och vattnet är en del av mig. Annemo är den enda plats som jag återkommer ofta till i mina drömmar, jag tror att huset och platsen är en symbol för mig själv. Det ska bli så skönt att komma dit.
- Niklas, ett gult hus

Dags för iste

Äntligen är sommaren här. Det är sådär klibbigt varmt ute men det är skönt att äntligen få känna värme, det var evigheter sedan det var sommar känns det som. Jag har just köpt dom sista påsarna "Lipton Ice Tea Lemon" på Coop nere vid Mariaplan. Majorna bubblar av liv, det är som att sommarvärmen har fått husen att kräkas ut alla människor på gårdarna och uteserveringarna. Plaskdammen är full med nakna, glada barn från morgon till kväll. På kvällen tar fjortisar och gymnasiestudenter över, dom samlas på slänten upp mot den stora tegelgula skolbyggnaden. Sommaren i staden är skön.

Själv ser jag fram emot att komma ut på Annemo. Jag vill måla hus, gräva, bygga och fixa med sommarstugan. Nej jag har inget Kirschen-Timell-komplex, jag har länge gillat fix. När jag var liten tycker jag det var mest jobbigt. Det var alltid något nytt som skulle byggas om, något dass som skulle flyttas eller träd som skulle fällas. När man är liten får man ju inte göra något av det roliga dvs planera, använda yxan, motorsågen och hammaren. Istället får man stå där och se på, kanske hålla en planka eller släpa ris... och hur kul är det?
Nu har jag och Josefina stora planer, det gäller bara att övertyga min bror och hans fästmö om att det är goda idéer. Vi är ju rätt olika men det är väl lite av charmen av att dela sommarstuga med sin bror. Risken är bara att inget blir gjort då båda stretar åt olika håll.

- Niklas Timell

Dusch i källaren

En av dom bästa sakerna med att flytta är att vi ska få badkar. Inte för att jag är särskilt förtjust i att bada, men badkar i eget badrum är lyx för oss. I fyra år har vi varit tvungna att dela dusch med fem andra lägenheter. Huset är gammalt och lägenheterna små, det finns inte mycket plats att installera några moderna badrum. Tack vare detta faktum blir hyran väldigt låg och det är ju trevligt.

Men det är ändå ett meck att traska ned för tre trappor, ned i källaren för att bli ren. Ett I-landsproblem javisst men det ska ändå bli skönt att när som helst, utan större besvär tvaga sin lekamen.

- Oren Niklas